Två ageranden av människor gjorde mig lite extra glad den här veckan. Den första var en otroligt vänlig gest och den andra gav mig lite större självförtroende i min uniform på Deli.
I tisdags när jag jobbade kom en välbekant kvinna in. Jag hälsade glatt på henne, men jag såg att hon inte riktigt kunde lista ut vem jag var. Efter att ha betalat i den andra kassan kom hon fram till min. Då kom hon på det, Hasselö. Hon kom till och med ihåg att jag pratade med henne i somras om att flytta till Oslo. där hon sen några år tillbaka är bosatt. Hon frågade om mitt jobb, boende och liv i Oslo, uppriktigt intresserad. Innan hon gick så gav hon mig sitt visitkort. Om vi behövde hjälp någon gång eller om jag kände mig ensam en söndagskväll och ville komma över på middag, så fick jag gärna höra av mig. Även om kvinnan och hennes två tvillingar är väldigt bekanta för mig sen mina dagar i Handelsboa är det ingen som jag egentligen känner. Troligtvis kommer det aldrig bli av att jag hör av mig igen, men det var otroligt vänligt och generöst av henne.
Den andra händelsen inträffade i onsdags. Jag känner mig inte speciellt snygg i min uniform på Deli de Luca. En långärmadtröja som är i herrstorleken XL (mina chefer är för lata för att beställa en i rätt storlek), ett litet beiget förkläde, uppsatt hår och ett par gympaskor (något annat är inte att tänka på så mycket som jag står och går under dagen). Jag stod och fyllde på snus när jag tittade tvärs över gatan mot Kaffebrenneriet. Jag fick ögonkontakt med en kille, som satt och fikade med sin killkompis. Han tog tag i sin kaffekopp och höjde den mot mig med ett leende på läpparna. Jag log tillbaka. Det värmde gott och gjorde mig dessutom lite självsäkrare i min uniform.
Vad gjorde jag förra veckan som värmde lite extra hos någon? Fick jag någon att spricka upp i ett leende, eller fick jag någon att känna sig lite mer självsäker i sig själv?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar